Vanliga frågor 

 

Kollektivtrafik

Vad är kollektivtrafikreformen?

Information om förändringarna och grunderna till reformen hittas bl. a. på Trafikverkets webbplats www.liikennevirasto.fi/joukkoliikenne/joukkoliikenneuudistus

Där finns också samlat de vanligaste frågorna och svaren om ämnet.

Regional information samlas in under hösten och kan hittas på NTM-centralernas webbplats: www.ely-keskus.fi/web/ely/joukkoliikenne

Vad är NTM-centralens roll i reformen?

Till NTM-centralens ansvar hör att konkurrensutsätta kollektivtrafik utanför städer och regionala myndigheters områden och s.k. gränsöverskridande trafik. NTM-centralen kontrollerar inte andra behöriga myndigheters åtgärder.

Var får man information om rutter och tidtabeller?

Rutt- och tidtabellsändringar görs då tidtabellsperioderna byts (vid skolstart och -avslutning, början av ett nytt år)  Det kommer att bli många förändringar och information om alla gjorda förändringar kommer inte att sammanställas.

Information om tidtabeller hittas via:

  • Stadstrafik (stadens interna s.k. lokaltrafik): stadens www-sidor.
  • Regional- och fjärrtrafik (stadsregionens trafik, trafik mellan stadsregioner):
    • Trafikidkaren (www-sidor, vanligtvis den mest pålitliga källan)
    • Matkahuolto (www.matkahuolto.fi)
      • Här finns en stor del av trafiken, men obs! inte allt. Matkahuoltos tjänster är avgiftsbelagda för trafikidkaren och därför väljer en del att informera om sina tidtabeller självständigt.
    • Den myndighet som gjort ändringen (NTM, kommunal eller regional myndighet)
    • Kommunens webbplats
    • www.matka.fi

När publiceras höstens tidtabeller?

 Den mest aktuella informationen hittas på tidigare nämnda webbplatser.

Vilka typer av biljetter kan man resa med?

  • Största delen av stads- och regiontrafiken fortsätter med nuvarande biljettprodukter. Ändringar kommer att bli aktuella inom några år.
  • En del av städerna kommer gradvis att övergå till ett nytt biljett- och betalningssystem 1.7.2014.
  • I en del av fjärrtrafiken går det från och med 1.7. inte längre att använda stödda biljetter (region- och arbetsresebiljetter). Fråga trafikidkaren.

 

Väglagskameror  

Varför visas inte bilden från väglagskameran?
Bilderna från en väglagskamera kan tillfälligt saknas på grund av skadad utrustning, störningar i datatrafiken eller underhållsarbete. På sommaren minskas antalet kameror. Påslagna kameror skadas lätt vid åska, och därför stängs en del av kamerorna av under sommaren.

Det finns ett vackert landskap invid väglagskameran. Kan inte kameran riktas så att landskapet syns?
Väglagskamerorna och trafikantinformationen från vägväderstationerna är främst avsedda för vägunderhållet. NTM-centralerna använder kamerorna för att följa med väglaget i synnerhet vintertid.

Kamerorna har riktats och fokuserats så att man ska kunna se det rådande väglaget så bra som möjligt på bilderna. På gränsstationerna har kamerorna placerats så att man kan se kösituationen i tullen.

Varför varierar bildintervallen mellan olika väglagskameror?
Bildintervallen från kamerorna beror på kamerans anslutningstyp (bredband eller uppringd anslutning) och det rådande väglaget. Om väglaget förändras är bildintervallen kortare.  Med bredband kan bildintervallet vara kort, medan det med dyrare telefonmodemanslutningar varierar mellan 30 minuter och två timmar.

OBS!
Om bilden verkar föråldrad korrigeras sidan i regel genom tvångsuppdatering (tryck ned Ctrl och F5 samtidigt). 

Ovanför bilden visas namnet på kameran och de riktningar bilden är tillgänglig i. Nedanför kameran finns information om den vägväderstation som ligger närmast kameran (kan även ligga ganska långt bort).

 

Tillståndsärenden 

Närings-, trafik- och miljöcentralerna ansvarar för tillståndsärenden som rör landsvägar. För verksamhet i ett vägområde eller vägens skyddsområde krävs NTM-centralens tillstånd, utlåtande eller avtal med operatören.

Vad är ett vägområde?
Vägområdet sträcker sig i regel två meter utanför diket. En närmare definition finns i vägplanen.

Vad är ett skyddsområde?
Vägens skyddsområde varierar enligt vägens klassificering. Området är i regel 30 m för riks- och stamvägar och 50 m för motorvägar beräknat från vägens mittlinje. I det lägre vägnätet är skyddsområdet vanligen 20 m. Exakt information finns i vägplanen.

Jag behöver en anslutning till en landsväg. Hur ska jag göra?
Ansök om anslutningstillstånd. Läs anvisningarna, fyll i en ansökningsblankett och skicka den till NTM-centralen via e-post eller per brev. Obs. bilagorna!

När behövs tillstånd för en befintlig anslutning?
Om användningsändamålet för en anslutning förändras, t.ex. en lantbruksanslutning börjar användas för boende, en anslutning breddas eller trafikmängderna vid en anslutning ökar betydligt, behövs en ny ansökan om anslutningstillstånd.

För vilken typ av transporter behöver jag tillstånd för specialtransporter?
Skicka tillståndsansökan i god tid innan transporterna inleds. Handläggningen av tillstånd för övertunga transporter tar minst en vecka och handläggningen av överskridandet av bredden och höjden minst två vardagar.

Jag ska uppföra ett staket/ett skjul/ett hus invid en väg, behöver jag tillstånd?
Om avsikten är att uppföra konstruktionen inom vägens skyddsområde, ska en skriftlig ansökan skickas till NTM-centralen. En situationsplan ska fogas till ansökan. Dessutom behövs tillstånd av kommunen.

Får jag fälla ett träd invid en väg?
För att fälla träd som växer i vägområdet behövs alltid tillstånd av ELY-centralen.  Om trädet äventyrar trafiksäkerheten, är det NTM-centralen som ska fälla trädet. Om en person som bor nära en väg vill fälla ett träd av någon annan orsak, ska denne be NTM-centralen om tillstånd. NTM-centralen deltar inte i kostnaderna.

Får jag ta tillvara träd som fällts invid en väg?
Kontakta Trafikens kundservice.

Får jag plocka vide som växer vid en väg?
Kontakta Trafikens kundservice.

Jag ska arrangera ett evenemang där en väg används för parkering, behövs en tillfällig hastighetsbegränsning eller andra specialarrangemang? Hur ska jag göra?
För att använda en väg i specialfall behövs tillstånd, och det ska sökas skriftligen (t.ex. via e-post) hos den lokala NTM-centralen.  Ange tidpunkten, stället och ändamålet för evenemanget, specialarrangemangen till följd av evenemanget och den sökandes kontaktinformation i ansökan.

 

Hastighetsbegränsningar  

Vem fattar beslut om hastighetsbegränsningar?
Närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna) fattar besluten om hastighetsbegränsningarna för landsvägarna (51 § i vägtrafiklagen) i enlighet med Kommunikationsministeriets allmänna anvisningar och med iakttagande av 51 § i vägtrafiklagen.

Vilka principer följs i fråga om hastighetsbegränsningar?
Den allmänna hastighetsbegränsningen i Finland är 50 km/h i tätorter och 80 km/h utanför tätorterna. De allmänna hastighetsbegränsningarna gäller om inget annat har förordnats med trafikmärken.

Den högsta tillåtna hastigheten är 120 km/h på motorvägar och 100 km/h på övriga vägar.
De vanligaste begränsningarna på riks- och stamvägarna är 100 och 80 km/h, men begränsningar på ännu lägre hastigheter kan gälla för kortare vägavsnitt.
Den vanligaste begränsningen på region- och förbindelsevägarna är 80 km/h. 
Längs gator är begränsningen i regel 60 km/h eller lägre.
Den vanligaste hastighetsbegränsningen på motortrafikleder är 100 km/h.

Faktorer som främst beaktas när hastighetsbegränsningar fastställs:

  • markanvändning vid sidan av vägen, dvs. på vilket sätt bebyggelsen, butiker, skolor, affärsbyggnader, produktionsanläggningar o.d. är placerade invid vägen,
  • mängden biltrafik,
  • väggeometri och sikten,
  • vägens bredd och beläggning,
  • trafikmängder och -regleringar på gång- och cykelvägarna,
  • förhållanden vid anslutningarna och anslutningstäthet samt
  • olyckssituationen.

Avsikten är att fastställa hastighetsbegränsningen så att den lämpar sig så bra som möjligt för trafikmiljön.

Varför sänks hastigheterna på vintern?
De sänkta hastigheterna vintertid tillämpas i regel i oktober?mars. Då är hastighetsbegränsningen på motorvägarna högst 100 km/h. Därutöver sänks begränsningen för ca 10 000 vägkilometer från 100 till 80 km/h. Vägavsnitten med hastighetsbegränsningar vintertid och giltighetstiden för begränsningarna varierar något från år till år.

Syftet med de sänkta hastigheterna är att förbättra trafiksäkerheten. Olycksrisken ökar på grund av mörker, våta vägytor och älgar höst- och vintertid samt av halka vintertid. De sänkta hastighetsbegränsningarna har konstaterats minska olycksrisken och speciellt antalet allvarliga olyckor samt mildra följderna av olyckorna.

På vilket sätt kan jag påverka hastighetsbegränsningarna?
Du kan skicka ett fritt formulerat skriftligt initiativ till NTM-centralen med en beskrivning av det vägavsnitt där du önskar att begränsningen ändras. Ange även motiveringar till ändringen.

 

Grusvägar  


En grusväg är i dåligt skick.  Varför händer ingenting fastän man har meddelat detta flera gånger?

De flesta grusvägar har anlagts under en tid då vägstommen inte stärktes ordentligt. Därför är grusvägarna väldigt utsatta för olika förhållanden, och t.ex. störtregn kan göra att de skadas snabbare än belagda vägar.

Entreprenörerna, som svarar för de regionala helheterna, underhåller grusvägar enligt Trafikverkets kvalitetskrav och under NTM-centralens tillsyn. Kraven varierar enligt väg och kan dessvärre även göra att en del grusvägar tillfälligt är i dåligt skick.

Det är beklagligt om sådana vägar förorsakar användarna olägenheter, men i nuläget finns inte den tilläggsfinansiering som behövs för att höja standarden. På grusvägar kan förbättringar i allmänhet göras enbart på ställen där vägarna är i dåligt skick på grund av djupgående tjälskador.

NTM-centralerna svarar för ett vägnät med en sammanlagd längd på mer än 78 000 km, varav grusvägarna utgör omkring en tredjedel, 27 000 km. Trafikprestationerna för denna del är mycket låga. Största delen av NTM-centralernas begränsade resurser riktas till det livliga huvudvägnätet, och därför finns det inte medel för en allmän grundläggande renovering av grusvägarna. NTM-centralerna är tvungna att fokusera på att reparera tjälskador, vilket omfattar 200?400 km per år.

NTM-centralerna värdesätter att vägtrafikanterna är aktiva och meddelar om vägar som är i dåligt skick.

Mer information:


På vilket sätt åtgärdas dammet på grusvägarna?

Dammbindningen på grusvägar sker genom att man strör ut salt på vägytan.

Under långa perioder med uppehållsväder blir ytskiktet för torrt och grusvägarna börjar damma. För att förebygga damning strör man ut salt på vägytan. Saltet binder fukt och förebygger på så sätt effektivt att vägytan blir för torr.


Varför beläggs inte grusvägarna?

För närvarande finns det inga möjligheter att belägga grusvägar på grund av bristen på finansiering för den grundläggande väghållningen. Framkomligheten garanteras dock genom normalt underhåll av grusvägar.

Att belägga vägar är en stor kostnadspost.  Kostnaderna föranleds inte enbart av beläggningen, utan hela vägstommen måste vanligen stärkas för att dess bärkraft ska vara tillräcklig för beläggningen. På vägar med dålig bärkraft kan beläggningen skadas redan på några år.

I regel lönar det sig att belägga en väg först när trafikprestationen överskrider 300 bilar per dygn.  Bärighetsberäkningar görs alltid från fall till fall.


Varför underhåller entreprenören inte vägen med en väghyvel/kör entreprenören med schaktbladet uppfällt/breder ut för litet kross på vägen?

NTM-centralerna köper vägunderhållet av entreprenörerna med kvalitetsansvar. Det innebär att NTM-centralen och entreprenören kommer överens om i vilket skick vägarna ska vara, men inte på vilket sätt vägarna ska underhållas. Entreprenören genomför väghållningen på det sätt som denne finner för gott.

I egenskap av beställare ålägger NTM-centralen entreprenören böter om den avtalsenliga kvaliteten inte uppnås.


Kontrollerar någon grusvägarnas skick och entreprenörernas arbete?

Underhållsentreprenören ska sommartid kontrollera grusvägarna i sitt eget område minst två gånger i månaden och vidta nödvändiga underhållsåtgärder för att bibehålla kvalitetsnivån på vägarna.  De normala kvalitetskraven för grusvägar gäller inte vid menföre.

NTM-centralerna övervakar entreprenörernas arbete genom avtalstekniska metoder och stickprov. Alla entreprenader kan inte kontrolleras på ort och ställe på grund av det omfattande vägnätet.

Om vägtrafikanterna upptäcker problem med vägarnas skick som kräver omedelbara åtgärder ber vi dem ringa och meddela detta till Tienkäyttäjän Linja (service för vägtrafikanter) 0200 2100 (öppen 24 h).  Informationen vidarebefordras till de ansvariga entreprenörerna, som är skyldiga att genast utreda vilka åtgärder som behöver vidtas till följd av observationen.


Vem betalar ersättning för att bilen har slitits orimligt på grund av gropar i vägarna?

Ersättning för skador som inträffar i enskilda situationer kan sökas hos NTM-centralen om skadan beror på slarv eller fel från NTM-centralens eller dess entreprenörs sida. För skador som beror på bilens slitage betalas ingen ersättning.

Mer information:

Kan de som bor invid vägen underhålla den själva eller köpa vägen?

NTM-centralerna ansvarar för de allmänna vägarna och kan inte överföra ansvaret på andra. Samarbete har dock bedrivits med t.ex. byalag som har varit oroade för skicket och prydligheten i vägarnas omgivning.

Mer information:

 

Vägarbeten 

Varför är det sänkt hastighet eller vägarbetsmärken på vägen trots att varken arbetsmaskiner eller arbetare syns till?

Sänkta hastigheter och vägarbetsmärken talar om att underhållsåtgärder vidtas på vägen. För att bibehålla trafiksäkerheten är det skäl att sänka hastigheten och iaktta särskild försiktighet. Om det finns vägarbetsmärken pågår arbetet fortfarande, oberoende av om arbetarna eller arbetsmaskinerna är på plats hela tiden eller inte.

Vägarbetsmärkena täcks eller avlägsnas när vägarbetet avbryts eller har slutförts. Därefter används vid behov andra trafikmärken för att varna exempelvis för stenskott, upphöjda kanter eller risk för halka vid regn. Sänkt hastighet används tills nya vägmarkeringar eller annat efterarbete är färdigt.

När du närmar dig ett vägarbetsområde ska du absolut iaktta trafikmärkena och särskild försiktighet i synnerhet nära arbetsmaskiner, eftersom det är fråga om bilisternas och vägarbetarnas säkerhet. Kom även ihåg att de nya vägmarkeringarna och beläggningarna kan vara hala särskilt vid regn.
 

Varför repareras och beläggs inte vägar i sin helhet?

Det är väldigt dyrt med beläggning. Det är i många fall en billigare lösning att bättra på vägarna, fast det kan krävas förbättringar under många år.

Slitaget på beläggningen beror på trafiken och speciellt dubbdäck sliter på vägen. Beläggningen förnyas efter 3?10 år på livligt trafikerade vägar och efter 15?20 år på mindre trafikerade vägar.


Varför håller inte den förbättring som gjordes förra året?

Om förbättringen går sönder i förtid beror det ofta på att den inte har gjorts korrekt eller att man har varit tvungen att göra den vid ogynnsam väderlek, vilket gör den förbättrade delen svagare. 


Ersätter NTM-centralen de kostnader som uppstår när man måste använda omvägar?

NTM-centralen ersätter inte kostnader som uppstår när man måste använda omvägar, såsom förhöjd bensinförbrukning. 


Hur kan beck- och målarfärgfläckar tas bort från bilen? Vem ersätter biltvätten?

Normalt fläckas bilen varken ned med beck eller målarfärg från vägarna. När du rör dig i ett vägarbetsområde kan du undvika fläckar genom att iaktta den angivna hastighetsbegränsningen och trafikregleringarna. Det är förbjudet att köra på färska vägmarkeringar. 
Skum som avdunstar av sig självt eller plastkoner på vägarna varnar bilisterna för att köra på nymålade vägmarkeringar.
Ta genast kontakt med den entreprenör som utför arbetet om bitumen eller målarfärg smutsar ner din bil trots ovannämnda försiktighetsåtgärder. Entreprenörens namn finns t.ex. på vägbyggets arbetsmaskiner. Du kan även själv ta bort bitumfläckar med lämpligt tvättmedel som innehåller lösningsmedel och som säljs i sprayflaskor bl.a. på bensinstationer. Fläckarna försvinner enklast om du sprayar tvättmedlet direkt på dem.

 

Skadeersättningar

I vilka fall är det möjligt att få skadestånd från NTM-centralen?

NTM-centralerna får ungefär 1 000 ansökningar om skadestånd varje år, och varje fall undersöks separat. De mest typiska fallen har varit gropar, enstaka föremål, isklumpar och stenskott på vägen. Positiva beslut om skadestånd har fattats för omkring en fjärdedel av ansökningarna.

Vägtrafikanterna kan ansöka om skadestånd om en väg är i dåligt skick och den dessutom har underhållits på ett felaktigt sätt eller väghållningen har försummats. Bara att en väg är i dåligt skick berättigar inte automatiskt till skadestånd. Den avgörande frågan är om landsvägen och de tillhörande anläggningarna har underhållits enligt kvalitetskraven och om det finns varningar för farliga ställen. Därutöver kan vägtrafikantens eget vållande eller medvållande påverka avgörandet.

Vägarnas skick kan variera i hög grad. Då är det inte fråga om bristfällig väghållning, utan om att vägarna hör till olika underhållsklasser. Underhållsklasserna bestämmer den kvalitetsnivå som vägarna måste hålla.

Som exempel på ersättningspraxis kan man nämna situationer där bilen har skadats av ett enskilt föremål eller stenskott på vägen. I regel berättigar det inte till skadestånd.

Om däck eller fälgar har skadats undersöks vilka åtgärder som har vidtagits på vägen och om vägtrafikanten har vållat skadan själv.
Om däremot färsk målarfärg eller beläggning på körbanan smutsar ner bilen, kan man ansöka om ersättning för kostnader för rengöring av bilen. I dessa fall bör ersättningssökanden i första hand direkt kontakta den entreprenör som har utfört arbetet.

Efter skadefallet bör man så fort som möjligt kontakta trafikens kundservice, tfn 0295 020 601 (kl. 9-16), som ger information om vilka utredningar av skadeplatsen som behövs för en eventuell skadeståndsansökan.
 

Varför tar det så lång tid att få beslut om skadestånd?

Ett beslut om skadestånd grundar sig på skadeståndslagen och fattas som myndighetsbeslut. Det får inte blandas ihop med försäkringsbolagens ersättningsbeslut, som bygger på försäkringspremierna och som ofta kan fattas inom mindre än en vecka. 

I enskilda fall kan behandlingstiden variera betydligt. När ansökan om skadestånd har kommit in begär NTM-centralen utlåtanden om ärendet och eventuella tilläggsutredningar av flera olika instanser. Den genomsnittliga behandlingstiden är cirka sex månader. Vi eftersträvar en kortare behandlingstid.

Den som ansöker om skadestånd kan själv påskynda handläggningen av ärendet genom att lämna så detaljerade uppgifter och utredningar om skadefallet som möjligt i ansökan. På så sätt undviker man begäranden om tilläggsutredning, vilka förlänger handläggningstiden.


Är det möjligt att få förhandsbeslut om beslutet om skadestånd så att man kan betala kommande reparationskostnader?

Det är inte möjligt att få något förhandsbeslut, eftersom varje ansökan handläggs separat och beslutet inte fattas förrän utlåtandena har kommit in.

NTM-centralen betalar endast ut skadestånd mot originalkvittona. Vid behov kan ärendet göras anhängigt utgående från en kostnadskalkyl, men skadeståndet betalas ut endast mot kvitto.


Var kan man söka ändring i ett negativt beslut om skadestånd?

NTM-centralens beslut om skadestånd är inte ett sådant administrativt beslut som man kan söka ändring i hos förvaltningsdomstolen. Den som ansöker om skadestånd kan ändå föra ärendet till den behöriga tingsrätten. Skadeståndsmål behandlas i regel vid tingsrätten på den ort där skadan inträffat.


Måste man betala en självriskandel på skadeståndet?

Skadeståndet grundar sig alltid på de krav som den sökande ställer och de ersättningsanspråk som denne visar upp. Det finns ingen självriskandel.  Skadestånden betalas ut utifrån de verkliga kostnaderna, och kostnaderna ersätts antingen helt eller delvis. Behåll kvitton, då Lapplands NTM-central ber om de av ansökaren vid ett jakande beslut.

 

Enskilda vägar 

Bistår NTM-centralerna i förbättringen av privata vägar?

Var finns anvisningar för underhåll av privata vägar?

För underhållet av privata vägar ansvarar vägdelägarna. NTM-centralerna stödjer privat väghållning med bidrag för förbättring och genom anvisningar för bl.a. underhåll. NTM-centralernas förbättringsbidrag beviljas efter prövning och delas ut inom ramen för de årliga anslagen.

Råd i frågor som inte gäller statsbidrag får man av den egna kommunen eller Vägföreningen i Finland. I frågor gällande privata vägar erbjuder föreningen avgiftsbelagd rådgivning per telefon 0200 345 20.

Uppdaterad
Skriv ut Skriv ut
Dela

ta kontakt

E-post: trafikens.kundservice(at)ntm-centralen.fi

0295 020 601 kundservice mån-fre, kl.  9 - 16, rådgivning och respons (lna/mta)

0295 020  603 rådgivning om statsunderstöd för enskilda vägar mån–fre kl. 9–16 (lna/mta)

Vägtrafikantlinjen 0200 2100
Meddelanden om vägnätets skick och problem i trafiken (öppen 24 h)

Om du ringer från fast telefon betalar du lokalnätsavgift (lna) och från mobil mobiltelefonavgift (mta).

genvägar

Kokeile uutta usein kysyttyä -palveluamme

(på finska)