Pressmeddelanden 2019

Försurningsläget är dåligt i små åar längs den österbottniska kusten (landskapen i Österbotten)

Surhetsproblemen som började i slutet av oktober har varit de värsta under hela 2010-talet och de har prövat små och medelstora åar från området söder om Vasa till Karleby i norr. Ph-värdet beskriver hur surt vattnet är och värdet har varit som lägst 4,2–4,9 i Malax å, Solf å, Toby-Laihela å, Vörå å, Kimo å, Purmo å, Kronoby å, Kelviå å och några andra mindre bifåror. I mindre fåror och diken har till och med pH-värden under 4 uppmätts. Vattnets naturliga pH-värde i finländska åvatten är 6–7, i humusvatten något lägre. På årsnivå anses det målinriktade minimivärdet för försurning vara 5,5.

I området söder om Vasa har försurningsläget åtminstone inte ännu varit problematiskt. På samma sätt har situationen varit bättre i större åar. I Kyro älv, Närpes å, Esse å och Lappfjärds å har pH-värdet legat mellan 6,2–6,8. I Perho å på avsnittet nedanför bron längs riksväg 8 har pH-värdet varit lågt och i området har bl.a. fiskar dött i sumpar.

När försurningen är så kraftig är den mycket skadlig för vattennaturen såsom exempelvis för fiskbeståndet. Försurningen gör att det sköljs ut mer skadliga metaller såsom aluminium i vattendragen. Fiskdöd på grund av försurning har tillsvidare dock inte kommit till NTM-centralens kännedom.

Försurningen är det största vattenskyddsproblemet i åvattnen i Österbotten. Grundorsaken till problemet är den sura marken, de sura sulfatjordarna och den effektiva dräneringen av dem. Läget blir som värst när en torr sommar följs av en regnig höst eller ett svårt vårflöde inträffar följande år, vilket sköljer ut de sura föreningarna och metallerna som bildats i vattendragen under den torra perioden. De två föregående somrarna har varit mycket torra och varma, varför förhållandena har varit exceptionellt gynnsamma för att det ska uppstå sura föreningar. I synnerhet i Karlebyregionen har höstregnen sköljt ut dessa föreningar i åarna. I november har situationen blivit en aning bättre när det blev avbrott i regnen. Försurningsproblemen kan dock ännu förvärras, framförallt om det faller rikligt med nederbörd. Om marken och vattendragen fryser till, förflyttas försurningsrisken till våren. NTM-centralen följer upp läget.

Mer information

  • Specialforskare Anssi Teppo, tfn 0295 027 948

 


Uppdaterad