Pressmeddelanden 2019

Lovande resultat från vattendragsrestaureringarna i Lappfjärds å-Storå (landskapen i Österbotten)

Vattendragsrestaureringarna som har gjorts i projektet FRESHABIT LIFE IP har börjat ge resultat, som visar att restaureringarna har haft många bra effekter för mångfalden i restaurerade åar och bäckar. Efter restaureringen av dammområdet i Villamo har havsöringarna återigen möjlighet att vandra upp till lekområdena i vattendragets källflöden. Bäckrestaureringarna i källflödena ökar mångfalden i bäckarna och erbjuder livsmiljöer och förökningsområden för många arter.

Uppföljning av havsöringarna i Storå med radiosändare

Radiotelemetriuppföljningen som inleddes på våren har gett mycket information om havsöringens vandring och utbredning i olika delar av Lappfjärds å-Storå. Den viktigaste observationen som gjorts i telemetriuppföljningen är att havsöringarna vandrar upp till vattenområdena ovanför det restaurerade området i Villamo. Fyra öringar av sjuttio som märktes i mynningen av Lappfjärds å vandrade upp förbi området som för första gången är helt fritt från hinder för fiskens vandring. De märkta öringarna leker i området av Storå kyrkby.  Sedan våren har utöver de märkta öringarna på basis av uppgifter från fiskräknaren mer än 70 icke märkta öringar vandrat upp till det övre loppet av Lappfjärds å-Storås huvudfåra.  Medellängden på öringarna som vandrat upp till de övre loppen är över 65 cm och den största öringen som simmat genom räknaren var 90 cm lång och vägde rejält över 6 kilogram. Största delen av fiskarna vandrade upp under oktober.

Radiotelemetriuppföljningen gav också ny information om betydelsen av de olika delarna i Lappfjärds å-Storå som lekområde för öringarna år 2019. Utöver Lappfjärds å-Storås huvudfåra visade det sig att Karijoki å, och i synnerhet åns bifåra Metsäjoki å, är ett betydande förökningsområde för havsöringen. Dessutom sökte sig tämligen rikligt med öringar försedda med radiosändare även till Heikkilänjoki å, och ända upp till åns övre lopp. För tillfället har de flesta av öringarna som vandrat upp i ån redan lekt och är på väg nedströms.

På basis av uppföljningsresultaten är öringsvandringen i Lappfjärds å-Storå i stor utsträckning beroende av regnen och vattenföringstopparna som de medför. Under tiden när öringarna leker aktiveras fisken när vattenföringen ökar med mer än 5 m3/s. Betydande hinder för vandringen är dammområden i ån, som öringarna har svårt att komma förbi särskilt när det är lågvatten.

Uppföljningen av öringarna i Lappfjärds å-Storå med radiosändare utfördes i samarbete mellan Naturresursinstitutet (Luke) och NTM-centralen i Södra Österbotten som en del av projektet FRESHABIT LIFE IP.

Restaurering av skogsbäckar med trämaterial

Uleåborgs universitet har följt upp bäckrestaureringarna i projektet FRESHABIT LIFE IP på sexton bäckobjekt i Satakunta och Södra Österbotten. Objekten har grupperats i fyra grupper på basis av naturtillstånd och restaureringsåtgärder som har utförts: 1) bäckar i ett tillstånd som påminner om naturtillstånd 2) bäckar som är rensade och sandbeströdda på grund av markanvändningen 3) bäckar som är restaurerade med sten och 4) bäckar som är restaurerade med trämaterial. Restaurering med trämaterial avser i detta sammanhang restaureringar, där stora mängder naturligt trämaterial (ca 1,5 m3 per 100 m) har lagts ut i bäckfåran. Detta arbete utfördes delvis tillsammans med markägarna under hösten 2016.

De preliminära resultaten visar att restaurering med trämaterial är en effektiv metod i syfte att förbättra förmågan att kvarhålla organiskt material i rensade och kraftigt sandbeströdda skogsbäckar. I och med detta förbättras också andra viktiga funktioner i bäckekosystemen såsom nedbrytning av organisk substans. Fingervisningar om att mångfalden i bottenfaunan förbättrats kunde också observeras. Med hjälp av olika typer av habitatrestaureringar kan tillståndet i försämrade skogsbäckar förbättras och riklig tillförsel av trämaterial som en av restaureringsåtgärderna är mycket tillrådligt i ljuset av resultaten från Freshabit-projektet. 

Restaureringarnas inverkan på bäckarnas förmåga att hålla kvar organiskt material har följts upp med hjälp av s.k. bladflottningsförsök, i vilka 300 "plastblad", som beter sig som naturliga blad, släpps ut i bäcken och tillåts följa med vattenströmmen. Efter en timme räknas antalet blad som stannat kvar på en försökssträcka av 50 meter. Ju bättre bäcken håller kvar organisk substans såsom blad, desto mer energi stannar kvar i området för organismerna att dra nytta av. Resultaten från uppföljning på olika vattenströmningsnivåer visar att restaureringarna förbättrar avsevärt bäckarnas förmåga att hålla kvar bladförna för organismerna att utnyttja. Särskilt i bäckar som har restaurerats med trämaterial var förmågan till kvarhållande, oberoende av vattenföringsnivå, mycket god och ofta till och med bättre än i naturliga bäckar.

Bäckorganismerna (mikrober, ryggradslösa djur) utnyttjar ofta effektivt de organiska substanserna som hålls kvar i bäcken. Effektiviteten i fråga om nedbrytning av organisk substans är ekosystemets nyckelfunktion och beskriver hur väl restaureringarna i det rinnande vattnet och bäckarna har lyckats. Resultaten av uppföljningen visade att nedbrytningseffekten i rensade och sandbeströdda bäckar hade blivit sämre, medan nedbrytningen som mikrober och ryggradslösa djur utövar i restaurerade bäckar låg på samma nivå som i naturliga bäckar.

Konsekvenserna av restaureringarna för den naturliga mångfalden syns ofta först efter en märkbart längre tid efter restaureringarna. På basis av bottendjursproverna som har tagits nu när det har gått två år efter restaureringarna var också mångfalden av bottendjur i bäckar som har restaurerats med sten och trämaterial samt andelen arter som är känsliga för miljöförändringar en aning större än i de rensade bäckarna. I fråga om artsammansättningen avvek bäckarna som har restaurerats med trämaterial fortsättningsvis från naturliga referensbäckar och resultaten från senare upprepad uppföljning visar bättre, huruvida ett naturliknande artbestånd har kunnat återställas med hjälp av restaureringarna.

Mer information:

Radiotelemetriuppföljning av havsöring:

Restaurering av skogsbäckar med trämaterial:

Projektet FRESHABIT LIFE IP:

         


Uppdaterad