I samband med regionförvaltningsreformen slogs vägdistrikten och länsstyrelsernas trafikavdelningar samman till trafikansvarsområdet vid närings-, trafik- och miljöcentralerna. Tidigare hanterade bägge ämbetsverken kollektivtrafikfrågor. Efter reformen kan kollektivtrafikfrågorna granskas som en helhet, vilket ger stadga åt trafiksystemarbetet. I och med den nya kollektivtrafiklagen förändras också sättet att definiera servicenivån i kollektivtrafiken. När Närings-, trafik- och miljöcentralerna fastställer servicenivån kan de nu beakta både kollektivtrafikens nivå, som tidigare fastställdes på länsstyrelserna, och utvecklingen av den fysiska vägmiljön, som tidigare hörde till vägdistrikten. Kollektivtrafiklagen trädde i kraft den 3 december 2009.
Vi sörjer för kollektivtrafikens servicenivå
Hur kollektivtrafiken bedrivs styrs genom trafikeringsavtal och olika finansiella arrangemang. Vi sörjer för kollektivtrafikens servicenivå genom köp av linjetrafik i områden där trafiken annars vore olönsam. På landsbygden är det t.ex. viktigt med skoltrafik och att människor kan uträtta ärenden. Kommunikationsministeriets mål är att öka kollektivtrafikens konkurrensförmåga och marknadsandel. Vi arbetar för detta mål i samarbete med Trafikverket.
Smidig kollektivtrafik
Vi skapar fysiska förutsättningar för produktion av kollektivtrafik. Med detta avses bl.a. busshållplatser, tak, anslutningsområden inklusive utrustning samt deras underhåll. Vi sörjer för att busstrafiken på landsvägarna är smidig samt underhåller och utrustar busshållplatserna längs vägarna. Kollektivtrafikbehoven beaktas i all trafikplanering. Vi utvecklar rutterna i busstrafiken genom olika underhållsmetoder. Vi förbättrar också hållplatsernas utrustning och utvecklar vinterunderhållet av vägarna så att det motsvarar kollektivtrafikens behov. Dessutom främjar vi resekedjorna genom att förbättra anslutningsparkeringarna och förbindelserna till parkeringarna.