Större utvecklingsprojekt framskrider i enlighet med beslut på riksnivå. Regionala investeringar utgörs främst av små projekt som förbättrar trafiksäkerheten.
Vi utvecklar vägprojekt i form av regionala investeringar samt tema- och utvecklingsprojekt på riksnivå. Beslut om större projekt för utveckling av vägnätet fattas av riksdagen och anges separat i statsbudgeten. Genom dessa projekt förbättras väg- och trafikförhållandena på leder som har betydelse på riksnivå. Ett sådant utvecklingsprojekt var t.ex. utbyggnaden av motorvägen mellan Åbo och Helsingfors (E18).
Temaprojekten programläggs och beslutas på riksnivå och kan sålunda jämföras med projekten för utveckling av vägnätet. Ett tema består av flera mindre projekt med likartade effekter utspridda över landet. Inom ramen för ett temaprojekt förses t.ex. huvudvägar med mitträcken.
För oss är utvecklingen av riksväg 8 mellan Åbo och Björneborg ett spetsprojekt. Vårt mål är att projektet ska finansieras som ett utvecklingsprojekt på riksnivå. I anslutning till detta utarbetar vi som bäst en vägplan för ombyggnad av riksväg 8 mellan Reso och Nousis. Därtill färdigställdes en översiktsplan för förbättring av sträckan Nousis-Mynämäki i början av år 2009.
Mindre trafiksäkerhetsprojekt genomförs som regionala investeringar
Åtgärderna inom basväghållningen har satts i prioritetsordning. Först och främst ser vi till att vägarna kan trafikeras dagligen, t.ex. genom vinterunderhåll och nya beläggningar. I andra hand förbättrar vi smidigheten och säkerheten i trafiken genom regionala investeringar. Sådana investeringar kan inte göras i önskad omfattning eftersom den knappa investeringsfinansieringen i basväghållningen hittills endast möjliggjort de mest nödvändiga projekten. Investeringarna avser främst gång- och cykelleder samt förbättring av enstaka anslutningar till huvudvägar. Utöver oss bidrar ofta andra parter till finansieringen av regionala investeringar, särskilt projekt som avser gång- och cykelleder. Regionala investeringar genomförs även som temaprojekt, men närings-, trafik- och miljöcentralerna kan inte påverka deras finansiering direkt.